En dag om läsning

GÖTEBORG Kultur i Väst arrangerar i höst två seminariedagar om läsning. Första seminariedagen inföll i veckan och hade fokus på forskning och en uppdatering gällande begreppet läsning och läsförståelse.

 Ett drygt hundratal intresserade hade på tisdagen tagit sig till Folkets Hus i Göteborg där de under dagen fick en ordentlig uppdatering och omvärldsbevakning inom området läsning. En av dagens arrangörer är Gunnar Südow, konsulent skönlitteratur på Kultur i Väst, och han är glad över det stora intresset.

– Läsa, förstå och uppleva är ett viktigt område i den regionala biblioteksplanen och det handlar bland annat om förmedla kunskap om ny läsforskning och de bästa metoderna för litteratur och läsfrämjande.

Uppföljning

Först ut i talarstolen var Kulturrådet som summerade vad Kulturrådet gjort sedan ett handlingsprogram för läsande togs fram år 2014. Bland annat pekar Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef litteratur, läsande och kommunikation, ut den kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder som Kulturrådet gav ut 2015.

– Det är den största kioskvältare vi gjort, konstaterar hon.

Under hösten kommer Kulturrådet att göra en uppföljning av handlingsplanen och Lotta Brilioth Biörnstad lyfter särskilt projektet Bokstart och ett ökat stöd till litteraturutgivning på de nationella minoritetsspråken.

– Bokstart är en av de viktigaste saker vi gjort och där en utvidgning nu föreslås med tio miljoner kronor per år fram till år 2020. Däremot, fortsätter hon, är det inte många förlag som satsar på en utgivning på minoritetsspråken. Men vi hoppas att vi ska lyckas öka den. Precis som vi hoppas nå fler vuxna där vi fortfarande famlar och inte  kommit så långt.

Läsdelegation

Tillgången till litteratur på andra språk och en nationell sammanhållning ser Lotta Brilioth Biörnstad som några av de stora utmaningarna framöver.

– Läsning är en central fråga där vi har ett ansvar att ge alla lika förutsättningar. Därför, berättar hon, föreslår regeringen nu att en läsdelegation bildas under hösten där uppgiften blir att samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv. Målet med delegationen är att alla statliga läsfrämjande projekt ska ha tydliga, gemensamma mål.

Läsarnas röster

Under fem år har Regionbibliotek Halland undersökt synen på skönlitteratur på svenska bibliotek. Hittills har undersökningen resulterat i två skrifter och nu, lagom till Bokmässan i Göteborg, är den tredje på väg med rubriken Läsarnas röster.

– Bibliotekslagen lyfter fram läsfrämjande som en av folkbibliotekens viktigaste arbetsuppgifter, men vad tycker biblioteksbesökaren om bibliotekens arbete med skönlitteratur, undrar Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie i Halland.

Hon konstaterar att bibliotekarier är bra på läsandets praktik, vilken bok som passar för vem vid vilket tillfälle. Men hon tycker att bibliotekarier ska bli bättre på att föra fram den kunskapen.

– Man måste läsa en bok för att kunna prata om den och varför ska någon säga vad du läser på fritiden. Jag vill ha lästid på jobbet och jag skulle önska att det fanns en strategi och en koppling i biblioteksplanerna för eget läsande.

Forskning och läslust

Resten av den första seminariedagen ägnades bland annat åt ett projekt om fiktionsläsningens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering. Ett treårigt projekt där Skans Kersti Nilsson, fil dr i litteraturvetenskap, har undersökt hur unga tar emot fiktionsläsning, och där hon är tydlig med sin slutsats.

– Öka litteraturläsningen i skolan i alla ämnen och låt eleverna möta olika typer av text.

Alexandra Borg, fil dr i litteraturvetenskap, konstaterar i sin föreläsning att det stora genombrottet för e-boken aldrig kom.

– När e-boken kom blev det nästan en e-bokshype där den sågs som ett framtidshopp. Men bokbranschen misslyckades med att ta fram en tjänst, och utvecklingen drivs numera av företag som till exempel Storytel. Ljudboken är ju också en slags e-bok. Egentligen är alla böcker  e-böcker för all produktion av en bok sker  numera digitalt.

– Den viktigaste poängen med digitaliseringen av litteratur är att den har fört med sig ett starkt intresse för formatet, men också för boken.

Mot slutet av dagen inspirerar Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling genom att berätta om läsfrämjande och om vikten av att få lära sig läsa och få fortsätta läsa. Särskilt uppmärksammade hon de barn som redan kan läsa när de börjar i första klass.

– Glöm inte bort dessa barn, låt dem inte sitta i ett hörn och läsa för sig själv för då kommer de att tröttna om några år.

 FAKTA

Nästa seminariedag om läsning arrangeras av Kultur i Väst i Göteborg den 8 december och tar då upp exempel från olika satsningar och så kallade ”best practice”.

 

 

 

Text:

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@framsidan.net
031 - 333 51 24