På rätt spår i en mångkulturell tillvaro

TUMBA I en ständigt föränderlig värld gäller det att ha örat mot marken. Samhällets skiftningar syns ofta tidigt på biblioteken. Botkyrkas bibliotekschef Anja Dahlstedt lyfter gärna biblioteken som en arena för social hållbarhet.

Fakta

Namn: Anja Dahlstedt
Familj: Två barn
Bor: Södertälje
Jobb: Bibliotekschef Botkyrka kommun
Intressen: – Jag är nog mycket en biblioteksnörd. Jag lever och andas bibliotek. Men annars är jag i småbarnsåren och renoverar hus. Det tar mycket tid.
På nattduksbordet just nu: Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga
Det visste du inte om Anja: Var en gång basist i indiepopbandet Addo 602 och har spelat på Emmabodafestivalen

Inte långt från kommunhuset i Tumba sveper pendeltåget förbi. Spåren skär av cent-rum i två delar, förenade med en inglasad gångbro. Lite som om samhället hade växt upp längst pendeltågets sträckning. Som ett stopp på vägen mot en oskriven slutdestination. Att bibliotekschef Anja Dahlstedt klev av just här på hennes väg genom bibliotekslandskapet, är närmast en blandning av den berömda tillfälligheten och samtidigt en medveten strävan.

– Egentligen ville jag bli journalist och sökte in till litteraturvetenskap på Södertörn. Efter ett år där kände jag för att göra något annat. Jag tog T-banan ut till Skarpnäck och lämnade in mitt CV till varje bibliotek längs vägen. Det blev napp på Medborgarplatsen. Jag jobbade som assistent den sista tiden då man verkligen stod och langade böcker över disk. Den typen av bibliotek finns knappt kvar och det är lite kul att ha varit med om det.

Under studietiden började samtidigt en annan resa. En resa som senare kommer att prägla en stor del av den vardag Anja idag jobbar i.

– Efter ett år som biblioteksassistent fortsatte jag och läste etnologi. Där hände något. Hela min världsbild förändrades. Jag som svensk medelklass och vit fick på djupet reflektera över min egen priviligierade ställning. Det var nästan en fysisk smärta, berättar hon.

Ungefär samtidigt som Anjas pappa läste lönestatistiken över framtidens yrke i tidningen, sökte Anja in på Bibliotekshögskolan i Borås.

– Gör det inte sa pappa. Men jag stod på mig och nu är jag här. Hade det här yrket bara handlat om böcker, hade jag nog inte varit kvar. För mig är det de sociala frågorna och bibliotekets roll i samhället som driver mig.

Motor Anja Dahlstedt ser en stor drivkraft i bibliotekets roll i att stärka lokalsamhället. Det kan handla om enkla saker som att skriva ut en förteckning över allergiämnen till en pizzeria. Men det kan också vara att i samarbete med andra inom kommunen skapa möjligheter för ensamkommande flyktingar att bygga kunskap och utjämna dagens klyftor:   – Vi måste återerövra vårt kärnuppdrag, säger hon. Foto: Fredrik Svedemyr.

Motor Anja Dahlstedt ser en stor drivkraft i bibliotekets roll i att stärka lokalsamhället. Det kan handla om enkla saker som att skriva ut en förteckning över allergiämnen till en pizzeria. Men det kan också vara att i samarbete med andra inom kommunen skapa möjligheter för ensamkommande flyktingar att bygga kunskap och utjämna dagens klyftor:
 – Vi måste återerövra vårt kärnuppdrag, säger hon. Foto: Fredrik Svedemyr.

En motor

Botkyrka kommun är kommunen som i sitt motto är långt ifrån lagom. Riktigt vad det innebär för kommunen i stort, är kanske inte helt tydligt. För kommunens bibliotek tar sig varje fall detta uttryck i en strävan att ständigt möta lokalsamhällets behov och att verksamheten kanske inte alltid följer givna mönster.

– Vi jobbar i en värdestyrd organisation. Mänskliga rättigheter och jämlikhet genomsyrar det vi gör. Det krävs att vi hela tiden har örat mot marken och fångar upp det som händer i den omvärld vi verkar. Det är viktigt att bygga lokala nätverk med föreningar, personer och verksamheter runtomkring biblioteket. Ibland behöver vi också gå utanför rollen och våga testa.

Samtidigt är det inte alltid det där som går utanför den berömda boxen, som sätter avtryck i vardagen. Anja talar mycket om bibliotekets lågintensiva kraft. Den där motorn som tar sig fram på låg växel genom tillvaron.

– Ett enkelt exempel på detta är när pizzerian i Alby får hjälp med att skriva ut en skylt som informerar om allergier. Det är kanske någon som tycker det är en skitgrej. Men det är faktiskt något som når många och ett lågintensivt sätt att bygga ett lokalsamhälle, säger hon.

Alla cylindrar

Som på många andra ställen runtom i landet har det under den senaste tiden kommit många ensamkommande flyktingbarn till Botkyrka. En situation som påverkar flera delar av den kommunala verksamheten. Biblioteket är inget undantag. Och en situation som många gånger öppnar upp för samarbeten.

– Det har varit långa köer till gymnasiet och många ungdomar som inte har något att göra. Vi hade ett möte med berörda förvaltningar. Det är häftigt när alla steppar upp och vill göra något för att hjälpa till. För bibliotekets del innebar det att vi kunde kompensera deras väntan genom bland annat svenskundervisning i samarbete med ABF.

Det är dagar som dessa, när alla cylindrar i motorn drar igång och driver den lokala utvecklingen framåt, som Anja får känslan av en bra dag på jobbet. Andra dagar kan det handla om att läsa i en forskningsrapport att jobbet med att inkludera människor i biblioteksverksamheten är en viktig del i att skapa social hållbarhet.

– Det kan låta torrt. Men det är ett otroligt erkännande av det jobb som alla lägger ner.

Arbetet med att inkludera kan se olika ut beroende på vilken del av kommunen det handlar om. Men arbetet vilar på ett gemensamt synsätt. Vi pratar mycket om invånarna som medaktörer. Det är grundläggande för biblioteksverksamheten i kommunen. Det behöver inte alltid vara en medveten handling. . Det kan handla om att besökarna intar rummet utifrån sina egna behov. Vår roll är att möjliggöra och se till att invånarna  kan använda rummet på bästa sätt.

Släppa kontrollen

Bibliotek bygger per definition på en viss ordning och ett strukturerat sätt att organisera samlingar. Även om många bibliotek idag har hjul på hyllorna för att skapa ett mer organiskt förhållningssätt till rummet, är det inte meningen att någon plötsligt en dag ska rulla in hyllan med fantasy till faktaavdelningen. Men Anja talar om att det inte alltid är nödvändigt att stolarna måste stå på en given plats för att en arkitekt har formulerat det så enligt sin egen estetik.

– Vi behöver släppa kontrollen ibland och jag tror det är viktigt att det finns en del av rummet som vi betraktar som ofärdigt.

Botkyrka har idag en ung befolkning med en medelålder på 37 år och 24 procent under 18 år. Under året beräknar man att kommunen kommer passera 90 000 invånare. Det går idag att höra tonerna av hundra olika språk. Biblioteken är viktiga delar i kommunens visioner kring stadsutveckling.

– Visst kan det vara en trist dag på jobbet när jag behöver positionera biblioteken mot andra verksamheter och bevisa vår nytta. Men jag upplever att här tänker man bibliotek och att det finns en idé om att det är något bra.

Bred rekrytering

För att möta mångfalden i kommunen ser Anja det som viktigt att tänka normkritiskt även kring språk. Hon återkommer till det där med att släppa kontrollen och kanske låta andra skapa programpunkter för att det är just den speciella punkten som är rätt i Alby eller vilken del av kommunen det nu handlar om. För att det normkritiska tänkandet ska genomsyra verksamheten ända in i de egna leden, så jobbar hon också aktivt med att bredda rekryteringen till biblioteken.

– Vi kan inte bara ha vit  tillrest medelklass som jobbar på biblioteken. Vi har ett mål att 2022 ska personalsammansättningen motsvara befolkningen i kommunen. Det är mycket en fråga om rekryteringen till bibliotekarieutbildningen. Men vi måste vara aktiva själva också. Det vi har gjort så här långt är att anställa timvikarier för att på så vis skapa ett intresse för yrket.

Olika kompetenser

Kompetensen på dagens och morgondagens bibliotek är en fråga som går på sparlåga genom stora delar av biblioteksdebatten. Anja menar att det är hög tid att lämna den nästan eviga frågan om bibliotekets roll bakom sig. Däremot ser hon ett behov av att bredda själva idén om vad det innebär att jobba på bibliotek.

– Jag tror inte alla som jobbar på bibliotek behöver vara bibliotekarier. Det är viktigt att det finns utbildade bibliotikarier, för utbildningen innebär också ett analytiskt tänkande. Det är ett unikt yrke i den meningen att vi jobbar väldigt nära förändringarna i samhället. Men vi måste ha en bredare bild av yrket för att på ett trovärdigt sätt kunna förmedla vårt demokratiska ideal.

Nygamla klyftor

I den senaste medborgarundersökningen visar det sig att kommunens invånare generellt känner sig mindre nöjda med möjligheterna till inflytande över kommunala beslut och verksamheter. Samtidigt är biblioteken en av de mest centrala mötesplatserna och av alla kommunens verksamheter toppar biblioteken nöjdhetsindexet med 83 procent. Det visar också till viss del den potential biblioteket har i ett lite större perspektiv.

– Jag tänker att kärnan är att verka för en demokratisk utveckling. När folkbiblioteken uppstod var det mycket ett emancipationsprojekt. De som inte hade tillgång till studier skulle få det. Uttrycket då var att jämna ut klyftorna genom tillgången till böcker. Nu har vi åter en situation med trångboddhet, barnfattigdom och ökande klyftor. Då tänker jag att vi måste återerövra vårt kärnuppdrag. Boken ett medel. Men vi måste också förmedla digital kunskap, ordna debatter och jobba med andra uttryck.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25