Läsningen får ett lyft

GÖTEBORG Regeringen har satsat på läsning i det så kallade Läslyftet. Ett tiotal projekt har fått stöd för olika läsfrämjande insatser. Högskolan i Borås har fått pengar för att ta fram ett antal moduler till en webbplattform för kollegialt lärande som ska öka kunskaperna kring läsfrämjande arbete. Det är samtidigt ett sätt att föra samman bibliotekarier och lärare kring ett gemensamt mål.

På ett seminarium under Bokmässan presenterar Högskolan i Borås ett projekt inom ramen för Skolverkets satsning Läslyftet, som syftar till att få fler barn och unga i skolan att läsa.

– Vi samlar filmer, ljudfiler och material i olika moduler för läsfrämjande arbete, som kan användas i förskolan och grundskolan, säger Gunilla Magnusson på Högskolan i Borås.

Upplägget bygger på att en skola kan välja en modul att jobba med under en termin. Tanken är att lärarna eller bibliotekarierna först på egen hand går genom materialet för den aktuella modulen, tar upp det med kollegor och testar det i praktiken för att slutligen gå tillbaka sina kollegor och diskutera erfarenheterna. På så vis genereras ett kollegialt lärande. Samtidigt ger plattformen förutsättningar för att lärare och bibliotekarier på ett bättre sätt ska kunna enas i det läsfrämjande arbetet.

– Det är en bra grej för att föra samman de olika yrkeskårerna. Det är viktigt att ha ett gemensamt språk. Ofta talar vi om samma saker, men använder olika begrepp, säger Gunilla Magnusson vidare.

Fokus på läsning

Kulturrådet har sedan ett par år sedan ett utökat uppdrag för läsfrämjande arbete, vilket bland annat innebär att de ska jobba mer strategiskt kring läsfrämjande. Inte minst har det landat i det nationella handlingsprogrammet för läsfrämjande som presenterades förra året. Nu pågår arbetet med att implementera programmet.

– Det är ett startskott för det fortsatta arbetet. Inte minst tittar vi på vad vi menar med läsfrämjande. Vi ska göra läsare av de som kan men inte läser. Men det handlar även om att få fokus på de som faktiskt inte kan läsa. Läsning kan förekomma i olika former och när vi pratar om böcker, menar vi alla typer böcker, säger Lotta Brilioth Biörnstad på Kulturrådet.

Vikten av läsning

Nyligen gav Kulturrådet också ut kunskapsöversikten Med läsning som mål skriven av forskaren Jonas Andersson. Bland annat tar kunskapsöversikten fasta på vikten av läsning utanför skolan och hur förutsättningarna ser ut för de som lyckas hitta läsningens magi och de som har svårare för att låta sig förtrollas av litteraturens värld.

– De som lyckas kommer från hem där det finns böcker och läsande förebilder. De kommer från en läsande miljö. Vi måste jobba med att minska klyftan mellan läsare och icke läsare, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Läs mer

Framsidan har skrivit om Bokstart: Hembesök för barns språkutveckling

Skolverkets plattform för läsfrämjande arbetet: Läs- och skrivportalen

Läslyftet

Årets läsambassadör

Sprida förebilder

Även om kunskapen kring vikten av läsning ökar, finns det ett behov av att sprida både kunskap och inte minst synliggöra läsningen på en bredare front.

– Förståelsen för betydelsen av läsning ökar. Vi måste också engagera föräldrar och vi måste synliggöra läsandet. När vi började sitta med våra mobiler slutade vi samtidigt läsa synligt. Kunskapsöversikten pekar också på vikten av social läsning. Vi behöver dela våra läsupplevelser, säger Lotta Brilioth Biörnstad och nämner samtidigt pågående lässatsningar som Bokstart och inte minst en ny läsambassadör med rötter i skolvärlden som kan vara en brygga mellan klassrummets måttstock och den kravlösa läsningens.

– Läsfrämjandet har ett guldläge, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25