Yttrandefrihetens behov av kunskap

GÖTEBORG Yttrandefriheten har sällan varit så omdiskuterad. Vad får yttras, av vem och var går gränserna? Situationen är komplex och i en globaliserad värld möts olika normer och värden i en statusuppdatering på nätet. En ökad medie- och informationskunnighet är en viktigt förutsättning för yttrandefriheten och en demokratisk utveckling. Men här behövs det mer kunskap och biblioteken spelar en viktig roll framhäver professor Ulla Carlsson.

– Jag tror biblioteken har enorma möjligheter i det här och inte minst skolbiblioteken som skulle kunna vara ett hjärta i den här frågan, säger Ulla Carlsson.

Hon var i många år föreståndare för Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, vid Göteborgs universitet och har sedan länge varit intresserad av frågor kring internationell politik och medier. Ett intresse som senare har mynnat ut i ett engagemang för press- och yttrandefrihet. För någon månad sedan tillträdde hon en ny Unesco-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik.

Yttrandefriheten är en av de mest centrala frågorna i dagens debatt. Det är också en av de mer komplexa frågorna i vår samtid.

– Det är absolut en av de mest politiserade frågorna i världen och den är svår. Vad är yttrandefrihet? En universell rättighet enligt FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men vad säger det här begreppet? Alla kan säga att de är för yttrandefrihet. Jag kan komma till Kina och där talar man sig varm för yttrandefrihet. Det är kontexterna som till slut bestämmer vad det är. Du kan säga att geopolitik och teknologi driver innebörden av yttrandefrihet just nu, säger Ulla Carlsson och ser att globaliseringen både kan öppna upp gränser och bidra till att grupper sluter sig samman kring ett gemensamt hot, vilket kan leda till ökad censur och kontroll. Frågan blir inte mindre komplex mot bakgrund av att det som yttras i en del av världen kan få konsekvenser i ett annat hörn.

– Den diskussion som är idag är inte så lätt att svara mot, om yttrandefriheten ska vara absolut eller inte absolut. Det är klart att du måste alltid diskutera yttrandefrihetens ansvar, skyldigheter och var gränserna går. En ständigt pågående diskussion i det offentliga rummet. Är det något jag önskar man pratade mer om idag i förlängningen av det här, så är det kunskap i samhället och att den ska vara lika för alla, säger Ulla Carlsson vidare.

Samtal Ulla Carlsson har en Unesco-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik. Yttrandefrihet är en av de mest komplexa frågor i dagens globaliserade värld. Hon efterlyser mer offentliga samtal för att främja både yttrandefrihet och demokrati: – Vi samtalar inte, även om kommunikationsmöjligheterna har ökat. Där har faktiskt biblioteken en roll att få till den här dialogen, säger hon. Foto: Lars Lanhed

Samtal Ulla Carlsson har en Unesco-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik. Yttrandefrihet är en av de mest komplexa frågor i dagens globaliserade värld. Hon efterlyser mer offentliga samtal för att främja både yttrandefrihet och demokrati: – Vi samtalar inte, även om kommunikationsmöjligheterna har ökat. Där har faktiskt biblioteken en roll att få till den här dialogen, säger hon. Foto: Lars Lanhed

Kunskap och dialog

Kunskap och förståelse för olika normer är, enligt Ulla Carlsson, en viktig förutsättning för yttrandefrihetens gränsdragning.

– Det hänger ihop med vad jag kan om samhällets normer och värderingar. Kunskap är grunden för hur vi kan hantera de här frågorna. En god utbildning i det öppna samhället är viktig för att förstå konsekvenserna av vad du säger, även i vardagen. Det är argumentation som är yttrandefrihet. Det är med ordet du argumenterar istället för med geväret eller svärdet, säger Ulla Carlsson.

Yttrandefriheten är ingen universell princip. Den kan se olika ut i olika länder och även här menar Ulla Carlsson att det behövs mer kunskap kring yttrandefrihetens olika kontexter.

– Jag tror på dialog. Vi måste tala om de här sakerna på de internationella arenorna och vi har mycket att lära, säger Ulla Carlsson.

Vikten av MIK

I denna komplexa väv av faktorer som på olika sätt påverkar yttrandefriheten ser också Ulla Carlsson att medie- och informationskunnigheten är eftersatt. Något som också får konsekvenser för yttrandefrihetens förutsättningar.

– Jag skulle vilja säga att medie- och informationskunnigheten är satt på undantag i Sverige. Naiviteten är stor kring denna fråga. Samtidigt är MIK en förutsättning för en yttrandefrihet värd namnet. Det är en sida av samma mynt. Att förstå hur medierna fungerar, både rent strukturellt och hur man själv kan använda medierna, ger en kontext för yttrandefriheten. Om du inte har denna kunskap har jag svårt att se att du kan praktisera din yttrandefrihet, säger hon.

Det handlar både om rent tekniska kunskaper, såväl som mediernas roll och hur de fungerar i en globaliserad värld.

– Tittar vi på källkritiken, som är en stor del av medie- och informationskunnigheten, att kritiskt granska, så tror vi alldeles för mycket på vad som sägs. Den här kunskapen måste du tränas i. Det är inget du kan lära dig själv, säger Ulla Carlsson.

Det är idag väldigt lätt att hitta information, samtidigt som det också är väldigt enkelt att välja bort information. När alltfler av oss stängs inne i en filterbubbla och blir väldigt selektiva i vår mediekonsumtion, kan det i längden också få konsekvenser för den demokratiska utvecklingen, framhäver Ulla Carlsson.

– Varje person har sina egna flöden de följer. Det gör att dina referensramar inte är så breda, utan du kan just din grupps värderingar och kunskaper. Men du väljer bort något annat. Vi går mot en tradition av att vi inte behöver andra som förser oss med information. Vi googlar det. Det blir verkligen en demokratifråga. Hur ska vi kunna ta ställning? Hur ska vi veta vad vi ska leta efter när vi bara går efter våra egna intressen? Vad blir det då? Dessutom finns det också en risk att klyftorna i samhället ökar, säger hon.

Bibliotekens roll

Biblioteken kan, enligt Ulla Carlsson, ha en viktig funktion att motverka bristande kunskap och ökande klyftor. Inte minst ser hon att skolbiblioteken borde vara en viktig resurs för både elever och lärare i att främja medie- och informationskunnigheten. Även här efterlyser hon en ökad dialog mellan, i det här fallet, olika professioner.

– Här skulle man kunna samordna mycket bättre mellan bibliotekarie- och lärarutbildningarna. Idag kör alla sitt eget race. Det finns så många hinder för att utveckla bra samarbeten ibland och det tror jag är ett av de stora problemen i vårt samhälle idag. Skolbiblioteken skulle kunna axla bitarna kring medie- och informationskunnighet. Jag ser bara fördelar med ett bra samarbete mellan skola och bibliotek, säger hon.

Vidare ser hon att det är ett problem att man inte sätter in vare sig yttrandefriheten eller MIK i ett sammanhang.

– När vi pratar om skola och bibliotek måste vi lägga an ett demokrati- och medborgarperspektiv. En demokrati idag kräver en medie- och informationskunnig befolkning som har ett kritiskt öga. Annars blir det farligt, fortsätter Ulla Carlsson.

MIK handlar även om att lära sig att bli medskapare, genom text och bild i olika format och därmed få en förståelse för medievärldens logik. Men det handlar också om att få med sig en slags etik. Det är enkelt att sitta framför en skärm och kommentera någons utseende på ett kränkande sätt. Men det kanske inte är alla som riktigt förstår hur ord eller uttryck landar i hjärtat hos någon annan.

– Därför är det väldigt viktigt att vi talar om de här sakerna i ett offentligt rum som ett klassrum eller ett bibliotek. Jag har sett hur små utvecklingsprojekt som handlar om undervisning i mänskliga rättigheter kan förändra attityder i det lilla samhället, säger Ulla Carlsson.

Det offentliga samtalet

I biblioteksvärlden har det under den senaste tiden också debatterats en del kring ordval i böcker och det offentliga rummets tillgänglighet för olika typer av åsikter. I Norge slår den nya bibliotekslagen fast bibliotekens roll som arena för offentliga samtal och debatt. Motsvarande skrivning finns inte i Sverige, men väl bibliotekets roll för fri åsiktsbildning. Vi har samtidigt exempel på offentliga samtal som med hänvisning till annan lagstiftning och tankar om säkerhet har uteblivit. För Ulla Carlsson är just det offentliga samtalet centralt från såväl yttrandefrihets- som demokratiperspektiv. Det handlar om att kunna möta problematisk litteratur, såväl som tvivelaktiga åsikter med ord.

– Idag måste vi problematisera mer än tidigare, eftersom tiden är som den är. Det är viktigt att våga ställa frågor. Det finns böcker som har censurerats i Sverige. Det är viktigt att kunna ta upp och ha ett samtal kring detta. Hur hade vi sett på dem idag och vad är det som skiljer tiden åt? Det är sådant som öppnar ögonen. Något som är satt på undantag i vår del av världen är att vi inte pratar med varandra. Vi samtalar inte, även om kommunikationsmöjligheterna har ökat. Där har faktiskt biblioteken en roll att få till den här dialogen. Det tror jag är är oerhört viktigt, säger Ulla Carlsson.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25