Koha – Gemenskapen bygger systemet

HALMSTAD Regionbibliotek Halland har sedan några år tillbaka fått anledning att genomföra flera projekt kring bibliotekssystemet Koha. Systemets öppna källkod skapar både möjligheter och utmaningar. Sedan starten slår det nu sakta rot i Bibliotekssverige. Mycket handlar om att ge biblioteken en möjlighet att själva ta kontrollen över sin digitala utveckling.

Hylte i Halland är den första kommunen som helt har gått över till Koha för samtliga bibliotek i kommunen. Samtidigt finns det ökande intresse från andra folkbibliotek att lämna de kommersiella systemet till förmån för den öppna källkodens Koha.

– De som intresserar sig för Koha brukar göra det utifrån behovet av att kapa kostnader. Men det finns också ett ideologiskt eller strategiskt perspektiv i att skapa ett bättre förhandlingsläge och att ha kontroll över sitt eget system, säger Viktor Sarge på Regionbibliotek Halland, som sedan tre år tillbaka har drivit utvecklingen av Koha i Region Halland.

Skapar frihet

Ökad kontroll ger biblioteken en möjlighet att själva styra över systemets utveckling och från vilka aktörer man eventuellt vill köpa support ifrån. Viktor Sarge ser också ett värde i den öppna källkodens princip.

– Om ett bibliotek väljer att bygga in en funktionalitet kan man dela dem med alla andra bibliotek i världen, säger han.

Globalt finns det i runda tal 2 400 bibliotek som man vet använder Koha. Tidigare i år tog Deichmanske bibliotek i Oslo beslut om att implementera Koha som bibliotekssystem på det nya biblioteket som öppnar 2017. I Sverige finns ett mindre antal forskningsbibliotek som kör Koha. Regionbibliotek Halland har tidigare gjort ett projekt ihop med Munkagårdsgymnasiet i Tvååker strax utanför Varberg, där man installerade Koha för att få ett exempelbibliotek. Nu senast har Hylte helt gått över till Koha och i Skåne har de så kallade ”Yes-kommunerna”, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala visat intresse för systemet.

– Intresset för frågan har väckts nu när Hylte har gjort migreringen och det funkar. Redan där finns det en nyfikenhet. Men samtidigt är vi inte färdiga med all anpassning till Hyltes behov och nu går vi in i den spännande biten att bygga in alla funktioner. Ett viktigt mål i projektet är att de anpassningar vi gör skall komma andra svenska bibliotek till godo, berättar Viktor Sarge vidare.

Utveckling för alla

Alla specifikt svenska funktioner finns inte på plats i dagens Koha. Men den öppna källkoden gör samtidigt att det är fullt möjligt att utveckla och bygga det system som bäst passar bibliotekens behov, utan att behöva vänta på de kommersiella leverantörernas nästa version.

– I ett tidigare projekt byggde vi in en funktion att kunna kommentera och dela innehåll på exempelvis Facebook. Det tog nio timmar och kostade under tio tusen att utveckla. När det sedan var klart kunde andra bygga vidare och det har blivit en funktion som alla bibliotek kan använda, säger Viktor Sarge.

Inte sällan är kompetens en viktig faktor i att driva någon form av utvecklingsarbete på biblioteken. Det behöver inte alla gånger handla om att en it-bibliotekarie måste vara en fullblodig programmerare. Men en viss grundläggande kunskap om koden bakom programmen kan enligt Viktor Sarge vara bra.

– Det är viktigt att ha kompetens i personalen. Även om man jobbar i ett projekt och tar in någon, måste det finnas någon på biblioteket som kan lägga en bra beställning och avgöra om det är ett rimligt pris. Någon som kanske också kan ta emot och kolla så koden gör det den ska och eventuellt göra små justeringar. En it-bibliotekarie som kan prata teknikernas språk helt enkelt, säger han.

En gemenskap

Samtidigt finns det en risk i de här sammanhanget att allt för mycket knyts upp kring ett fåtal eldsjälar.

– Vore jag bibliotekschef skulle jag nog inte vilja ha ett system som är knutet till ett fåtal personer, säger Viktor Sarge.

En lösning i detta kan naturligtvis vara att skapa lokala och regionala samarbeten för att säkerställa den vardagliga driften. Att driva en utveckling ihop med andra bibliotek är ett sätt att främja en biblioteksdriven innovation. Koha som det öppna bibliotekssystemet erbjuder dessutom ett globalt forum där olika bibliotek världen över kan dela sitt utvecklingsarbete med andra.

– Koha som projekt är väldigt långt ut på öppenhetsskalan. Alla beslut kring systemet tas öppet och publiceras på nätet. Det kan vara lite ovant för många bibliotek att gå in i olika diskussioner om vart systemet ska ta vägen och utvecklingen. När jag berättar om systemet är jag noga med att säga att det går att skaffa en färdig lösning. Men det blir roligare om du involverar dig. Det handlar mer om människorna som bygger än själva tekniken, säger Viktor Sarge.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25