Sikte på samverkan

Engagemang Kultur i Väst ska jobba främjande med kommunernas biblioteksplaner. Länsbibliotekarie Bengt Källgren framhäver planernas roll för att peka ut en riktning för biblioteksarbetet. Samtidigt understryker han själva processen att ta fram en plan för att skapa en bättre förståelse för bibliotek. Foto: Fredrik Svedemyr
 

GÖTEBORG Biblioteken kommer ofta in som en del av något annat i den regionala kulturpolitiken. Det kan vara ett uttryck för att biblioteken har en viktig roll för andra politikområden. Men länsbibliotekarie Bengt Källgren efterlyser samtidigt ett mer kontinuerligt engagemang för biblioteksfrågorna. Arbetet med den regionala biblioteksplanen är ett sätt att få ett samlat grepp om biblioteksutvecklingen.

Förarbetet till den regionala biblioteksplanen var omfattande och involverade både kommunerna och andra aktörer i den regionala geografin. Men slutresultatet av det som är den nu gällande biblioteksplanen blev en betydligt tunnare version än vad som ursprungligen togs fram. I Västra Götalandsregionens första kulturplan för 2011-2012, tunnades skrivningarna kring bibliotek också ut. Även här fanns ett omfattande material, som efter bakläxa från Kulturrådet hamnade i en bilaga till kulturplanen. Det har sedan tidigare funnits en föreställning om att biblioteksfrågorna inom Västra Götalandsregionen har blivit akterseglade.

Hur ser du på det regionala engagemanget idag när det gäller biblioteksfrågorna?

– Det blir ofta ett uppblossande engagemang i samband med att något ska beskrivas, till exempel när man ska ta fram en biblioteksplan eller en ny kulturplan. Men där emellan kan jag känna att uppmärksamheten inte är särskilt stor. Sedan är det så att biblioteken uppmärksammas som viktiga institutioner i en rad olika sammanhang. Speciellt i samband med litteraturplattformen och arbetet hur man ska jobba med litteratur, som Västra Götalandsregionen tagit fram. Där finns biblioteken naturligt med. I läsfrämjandearbetet lyfts bibliotekets roll fram. Biblioteket finns där tillsammans med ideella sektorn, tillsammans med frågor som rör teknik och tillgången till litteraturen digitalt. Det är massor av saker som lever parallellt med själva biblioteket. Men biblioteken finns ändå med som en viktig arena i många sammanhang, säger Bengt Källgren, länsbibliotekarie på Kultur i Väst.

Vad innebär den här fragmenterade uppmärksamheten kring bibliotek?

– Det är inte optimalt. Det är klart det vore bättre om det fanns en mer kontinuerlig uppmärksamhet där man faktiskt funderade mer över hur biblioteken ska utvecklas, folkbildningsuppdraget eller bibliotekens roll framåt. Biblioteken, som så många andra, står inför stora förändringar och då är det viktigt att formulera sig kring vad som för biblioteken framåt. Det skulle man behöva som en politisk diskussion, både regionalt och nationellt. Vi fick en nationell biblioteksmyndighet. Men vi fick ingen bibliotekspolitik egentligen. Man skulle kunna säga att vi har en parallell här. Vi har ett Kultur i Väst med ett biblioteksuppdrag. Men vi har ingen riktig bibliotekspolitik regionalt heller.

Hur används den regionala biblioteksplanen idag?

– Utvecklingsområdena i den regionala biblioteksplanen är generella. De kan vara en utgångspunkt för vårt främjandearbete kring biblioteksplaner. Men det är samtidigt viktigt att varje biblioteks biblioteksplan skapas utifrån olika lokala förutsättningar.

I den nya bibliotekslagen tar man fasta på samverkan mellan regioner och kommuner. Hur ser du på den här samverkan i dagsläget?

– Vi har ett främjandeuppdrag. Vår plan pekar på områden vi ska främja och då är tanken att vi ska föra ut ett budskap om de här områdena. Vi har gjort ett val att satsa på biblioteksplaner. För att kunna jobba med det måste vi etablera ett samarbete kring det. Det finns inte riktigt idag på det sättet. Det är inte mer konkretiserat än att vi har en rad aktiviteter som vi har tänkt oss göra. I de aktiviteterna måste det bli samarbete annars kommer de inte kunna genomföras så klart.

I lagen och även i den regionala biblioteksplanen står det att vi ska samverka på den nationella arenan. Hur ser du på detta?

– Vi behöver öka den. Jag kan inte säga att vi är särskilt aktiva i det. De övriga länsbiblioteken är kanske mer aktiva och jag tycker vi behöver stärka det på något sätt.

Tycker du det har varit ett bra arbete kring biblioteksplanen sedan 2011?

– Planen har inte varit särkilt aktiv. Sedan är det så, att om man tittar vad som står i planen så jobbar vi med många av de här frågorna. Vi jobbar med barn och unga, vi jobbar med bibliotek som kulturarena, digital utveckling jobbar vi mycket med, ABM-samverkan. Livslångt lärande är kanske något mindre nu. Men vi gör mycket av det som står.

Varför är det viktigt med en regional biblioteksplan?

– Dels för att det handlar om att uppmärksamma frågorna på ett bra sätt. Men också att samla sig kring en idé om vad man vill med sitt biblioteksarbete och vilken riktning det ska ta. Den kan peka på vilka satsningsområden man ska ha under en planperiod. Det håller samman ett arbete och är en gemensam vägledning. Jag tror processen kring att ta fram en plan är viktig också. Man kan inkludera politiken och andra aktörer i arbetet och medvetandegöra.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25