Mer än bara bibliotek

GRÄSTORP/LIDKÖPING I Grästorp invigdes det nya Kulturhuset september 2012. I Lidköping invigdes det nya biblioteket januari 2013. Två satsningar som båda blåst liv i diskussionen om kommunens biblioteksplan.

– Hela byggprocessen satte fokus på bibliotekets roll i samhället, berättar Pernilla Bjerkesjö, kulturchef i Grästorps kommun. Jag tror inte vi hade haft samma diskussioner om vi varit kvar i det gamla huset.

– Med tanke på att biblioteket i och med flytten har fått ett helt annat fokus, är det dags att arbeta vidare med en ny biblioteksplan så att biblioteket får mandat för den roll det har i dag, säger Tobias Bengtsson, bibliotekschef i Lidköping.

Visionsdag i Grästorp

Två månader efter att kulturhuset invigdes i Grästorp antog politikerna kommunens nya biblioteksplan. Det gjorde de efter en relativt kort process ledd av Pernilla Bjerkesjö, men på initiativ av biblioteket.

– Den förra planen var tio år gammal så det var dags, ler Pernilla Bjerkesjö. Så vi struntade i den gamla och skrev en helt ny.

Arbetet inleddes med att bibliotekspersonalen fick i uppdrag att ta fram ett underlag med sina synpunkter. Tisdagen den 12 april 2012 kallade Pernilla Bjerkesjö till en visionsdag där politiker fick ta del av fakta om bibliotekslagen, regionala och andra kommuners biblioteksplaner och bibliotekspersonalens underlag.

– Dagens huvudfråga var; Vad är ett bibliotek egentligen, berättar Pernilla Bjerkesjö. Så vi gick igenom olika fokusområden och diskuterade hur det ser ut i Grästorp. Till exempel om det finns grupper i Grästorp vi behöver attrahera mer och hur det ser ut med demokratin i Grästorp.

Efter att politikerna diskuterat och funderat en hel dag, fick bibliotekspersonalen läsa deras slutsatser och komma med synpunkter. Synpunkter som Pernilla sedan än en gång tog tillbaka till politikerna som så småningom fastslog en plan i november 2012.

– Hela processen tog knappt ett år och under hela tiden hade vi dialoger och fördjupade samtal mellan olika verksamheter i Grästorp. Det handlar ju om samverkan på olika sätt och det var meningen att det skulle synas i planen, både när det gäller vård, omsorg och skola. För det var ju inte bara en färdig plan att tycka till kring, vi fick ju verkligen skapa något nytt. Och det tycker jag var bra. Och nu har vi tagit ytterligare ett steg och jobbar med att lyfta ur skolbiblioteken ur biblioteksplanen för att skriva en egen, reviderad skolbiblioteksplan, berättar Pernilla Bjerkesjö

Balansgång

Även om Pernilla Bjerkesjö säger att alla är glada åt den nya planen och att den verkligen är ett levande dokument, så erkänner hon att alla inte är lika nöjda. Politikerna i Grästorp valde nämligen att bestämma att det är barn och unga som är i fokus, trots att bibliotekslagen räknar upp betydligt fler.

– Politikerna menar att biblioteket jobbar med alla grupper ändå och att man kan sätta fokus på enskilda grupper då och då. Alla tycker ju inte så, så det är en balansgång. Och det handlar ju mest om när vi förmedlar medel till aktiviteter där fokusgruppen barn och unga får mest. Men vi förhåller oss till vad politikerna sagt för jag tror det är viktigt att släppa in dem. Och det viktiga var trots allt att vi fick med deras hjärta i biblioteksplanen.

Ny kulturarena i Lidköping

Det har snart gått ett år sedan det nya biblioteket i Lidköping under pompa och ståt invigdes den 28 januari 2013. Lokalen mitt på gågatan blev som bibliotekschefen Tobias Bengtsson bestämt med 60 meter glasfasad, café och integrerad verksamhet med Konsthall och folkrörelsearkiv.

– Ja, det har verkligen blivit bra och trycket har varit stort ända sedan vi öppnade. Men det har också blivit tydligt att vår verksamhet har förändrats ganska ordentligt, att vi har blivit så mycket mer än ett klassiskt bibliotek. Och jag känner att det finns behov av revidering av biblioteksplanen för att ge oss mandat att hålla biblioteket som en levande mötesplats med aktiviteter och samarbete med föreningar och andra aktörer.

Generell plan

Den biblioteksplan som finns i Lidköping är från 2009 och kom till under en period när en stark opinion drev fram en folkomröstning som handlade om var ett nytt bibliotek skulle ligga. Tobias tror inte att biblioteksplanen användes som dokument under den processen, men att den ändå spelade roll i sammanhanget eftersom det gjorde bibliteksfrågan aktuell.

– Det hände något med åsikterna kring biblioteket här i Lidköping och min gissning är att biblioteksplanen och den väldiga debatten ändå hänger ihop på något sätt.

Trots ett stort engagemang bland Lidköpings invånare och en livlig politisk biblioteksdebatt, resulterade kommunens arbete med biblioteksplanen i en plan med till stor del generella punkter som till exempel att ”biblioteket ska stödja det livslånga lärandet”.

– Det står ingenstans hur vi ska göra det och det har jag funderat mycket på när vi planerat den här lokalen, avslöjar Tobias. Med den generella formulering som är hade vi ju egentligen kunnat springa iväg åt vilket håll som helst. I princip hade vi ju kunnat starta vuxenutbildning, ler han och tillägger att biblioteksplanen innehåller många sådana självklarheter som skulle behöva sättas ord på för att förtydliga bibliotekets roll.

Trots de generella formuleringarna hade Tobias behov av att se vilket mandat fullmäktige gett biblioteket och tittade en del i biblioteksplanen under sin planering av det nya biblioteket.

– Jag hittade trots allt formuleringar som jag haft med mig i dialog med nämnden där jag kunnat visa att jag utgått från biblioteksplanen och att det är därför jag valt att konkretisera på visst sätt. Inte för att jag själv tycker det är spännande. Men ändå större nytta i mitt planeringsarbete hade jag av Unescos folkbibliotekmanisfest som lyfter bibliotekens storhet på ett bra sätt, konstaterar han och funderar en stund.

– Det är kanske det som är svårigheten, hur olika dokument förhåller sig till varandra i en kommun. Även om biblioteksplanen inte står i konflikt med något så är det inte självklart att det finns en linje mellan folkbiblioteksmanifest, bibliotekslag, biblioteksplaner och styrdokument. Så vem bestämmer över vem, funderar han.

Förtydligande

Sedan biblioteket i Lidköping öppnade på gågatan har det blivit allt tydligare att det fyller en annan och mycket större roll än tidigare. Ett faktum som aktualiserat frågan om en rimlig biblioteksplan. Och om Tobias Bengtson får bestämma skulle han bland annat vilja se en biblioteksplan med tydligare koppling till bibliotekslagen och en biblioteksplan där uppdraget i förhållande till andra kulturarenor i Lidköping blir tydligt.

– Rent krasst kan jag säga att det är upp till mig att ta initiativet och skissa på ett förslag, erkänner han. Och en sak som biblioteksplanen då absolut skulle lyfta fram är biblioteket som en mycket större kulturarena för det livslånga lärandet.

Text:

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@framsidan.net
031 - 333 51 24