Det handlar inte bara om fakta

MÖLNLYCKE En faktabok är inte alltid raka vägen till kunskap. Den kan vara en vandring i landskap som handlar mer om att kunna gestalta en känsla. En känsla som i sin tur kan leda till en djupare förståelse. Men en bra faktabok kan också vara vägen till ökad läsförståelse.

– På en rent textmässig nivå tycker jag en bra faktabok har en struktur som hjälper läsaren att förstå vad boken handlar om. Men framförallt tycker jag en bra faktabok har en personlig röst och vågar utmana, säger Johanna Petterson skolbibliotekarie på Ekdalaskolan i Mölnlycke.

Hon har jobbat som skolbibliotekarie i tolv år och har sett hur en bra faktabok kan bidra till både fördjupad kunskap och stimulera läsandet i vidare mening. Hon ser samtidigt behovet av att jobba aktivt för att stärka faktabok ställning i det litterära landskapet.

– Det finns ett nationellt nätverk för skönlitteratur på bibliotek, Näfs. Vi blev inspirerade att skapa ett liknande nätverk för facklitteratur och för två år sedan bildades Gläfs, Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan, berättar Johanna vidare, som gick med i nätverket i samband med första träffen.

Inte bara fakta

Gruppen består till stor del av bibliotekarier, lärare, översättare, författare, folk från förlagsbranschen och forskare. Ett övergripande mål med nätverket är att guida läsare till facklitteraturen genom att bland annat informera skolans olika personalgrupper och jobba med opinionsbildning. Gläfs vill även påminna om faktabokens värde som lärobok och som källa till njutning.

– Mycket har med författarens förmåga och engagemang att göra. Men jag tycker att faktaböcker ofta innehåller berättelser om världen som är spännande, överraskande, märkliga, upprörande. I de bästa stunderna glömmer man att man lär sig något och rycks bara med, säger Johanna.

Den här typen av läsupplevelse gör också att faktaboken inte enbart har ett värde som lärobok i den meningen att den ska generera någon slags kunskap. En engagerande faktabok kan också vara en del i det läsfrämjande arbetet.

– Alla människor, barn eller vuxna, är inte alltid så tilltalade av fiktion. Vi vill att det vi läser ska vara ”sant” i någon mening. Man kan beklaga det, men jag tycker att det är bättre att tänka att goda faktatexter också är berättelser som hjälper en att förstå världen och människan på sätt och vis. Sedan är det viktigt med frivillighet när det gäller läsfrämjande och att elever inte känner att det finns regler för vad man får och inte får läsa, fortsätter Johanna.

Bild från ett samtal om texter

Eftertanke Bibliotekarie Johanna Pettersson (tv) samtalar tillsammans med matteläraren Birgitta Skagius med en grupp elever i åk 7 om olika texter de läst. Det är en del i att jobba med mer reflexiv läsning, där eleverna får resonera kring texterna: – Det är roligt. Man lär sig tänka på ett annat sätt, säger Albin Insgård närmast i bild. Foto: Fredrik Svedemyr

Läsfrämjande

Gläfs genomförde under 2012 ett projekt bland annat på Snösätraskolan i Stockholmsförorten Rågsved och Ekdalaskolan i Mölnlycke. Syftet var just att lyfta in facklitteraturen i undervisningen för eleverna i årskurs 8 och 9. På Ekdalaskolan jobbade niorna med en text ur Peter Englunds bok ”Brev från nollpunkten”. Det är en samling historiska texter som på olika sätt belyser 1900-talets mörka sidor, om Hitler, Stalin, förintelsen och andra mörka fläckar i 1900-talets historiska panorama.

– Niorna hade redan jobbat med andra världskriget och förintelsen. En del tyckte det var svåra texter. Men det var också elever som sa att efter de hade läst boken verkligen förstod vad ondska är, berättar Johanna vidare.

Eleverna i årskurs åtta hade identitet och ursprung som tema och läste Alexandra Pascalidous ”Bortom mammas gata”, som är en självbiografisk skildring av hennes flykt till Sverige, uppväxten och karriären.

– Många av eleverna hade själva erfarenheter av flykt från andra länder och kunde möta hennes livsresa på ett bra sätt, fortsätter Johanna.

Just valet av böcker är centralt för att skapa en bra läsupplevelse. Här är också samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier betydelsefullt. Johanna Pettersson har en bra kontakt med lärarna där hon jobbar och känner sig som en självklar del av skolan. Tillsammans med lärarna kom de fram till att eleverna skulle jobba med lässtrategier för en mer aktiv och reflekterande läsning. Istället för att bocka av rätt svar på ett antal frågor var tanken att eleverna i grupper skulle reflektera kring böckerna utifrån olika frågeställningar.

– En grupp kunde exempelvis prata om den röda tråden, en annan om svåra ord och en tredje om vilka förväntningar de kunde ha på innehållet i böckerna, berättar Johanna Pettersson.

En känsla av närvaro

Elever i skolan är idag bekanta med läroböckernas något sterila format, där författaren helst inte ska synas i texten. Johanna Pettersson ser ett behov av att lyfta in de mer personliga skildringarna. Inte minst i en tid som präglas av en ständig balans mellan tunna och djupa fakta.

– Jag tänker att du ibland läser facklitteratur som skönlitteratur. Varför ställer du dig i kö för att läsa en bok om Jerusalem? Det är för att du vill vara med och känna att du är där. Fakta finns på nätet. Men när vi talar om facklitteratur när den är som bäst, så är det någon som har tagit sig tid att vända och vrida på en fråga. Vi behöver både den snabbt tillkomna faktan och den mer långsamma, säger hon.

Text:

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@framsidan.net
031 - 333 51 25