Litteratur som medicin

GÖTEBORG Just nu pågår ett forskningsprojekt på Göteborgs Universitet där kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven undersöks. Genom att kombinera kunskaper om rehabilitering med litteraturvetenskap, vill forskarna undersöka om läsning kan fungera som rehabilitering. Metoden kallas Biblioterapi.

Biblioterapi handlar om att läsa litteratur för att främja den mentala hälsan och där samtal kring boken är en viktig del.

– Det handlar om läsning och psykisk ohälsa, säger Cecilia Pettersson, forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Det är det som är fokus och biblioterapi kan inte bota eller ersätta medicinsk behandling. Litteraturen ska fungera som en slags katalysator och sätta igång terapeutiskt verksamma processer. 

Bild på Cecilia Pettersson

Växande intresse Internationellt är Biblioterapi ett etablerat begrepp och i vårt nordiska grannland Finland finns det till och med en utbildning för biblioterapeuter. – Intresset här i Sverige har tagit fart rejält vilket kanske beror på regeringens satsning på just kultur och hälsa där biblioterapi är en del, säger Cecilia Pettersson. FOTO: Helén Andersson

Effekter

I sin forskning har Cecilia Pettersson tillsammans med fil dr och arbetsterapeuten Lena Mårtensson intervjuat ett antal kvinnor som är, eller har varit, sjukskrivna minst två månader under senaste året. Att de valt att intervjua kvinnor beror dels på att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, men det har också en litteraturhistorisk förklaring.

– Ända sedan 1700-talet och Rousseau har det funnits en rädsla för kvinnors läsning som ett hot mot det patriarkala samhället, berättar Cecilia. Det fanns en massa konstiga argument om att läsande kvinnor blandade ihop fakta och fiktion och att de blev galna av det. Madame Bovary är ett klassiskt exempel som gestaltar just det. Och ända sedan dess finns den här diskussionen inom litteraturhistorien så ur det perspektivet är det intressant att diskutera just läsande kvinnor.

När Cecilia Pettersson och Lena Mårtensson sökte deltagare till studien trodde de att de i första hand skulle bli kontaktade av kvinnor som var utbrända eller deprimerade. Men av de kvinnor som har anmält intresse av att delta hittills har flera varit sjukskrivna av andra orsaker som till exempel cancer.

– Cancer är ju i och för sig en livskris, säger Cecilia och berättar att forskningens frågeställning är att titta på vilka effekter kvinnornas läsning av skönlitteratur har på deras hälsa och på deras delaktighet i vardagsaktiviteter och vägen tillbaka till arbete.

– Men vi tittar också på hur de beskriver sitt sätt att läsa och vilken litteratur de väljer och hur de ser på litteraturen. Vi är intresserade av om det finns en gemensam nämnare i det som vi inom litteraturvetenskapen kallar läsart, alltså om sättet man läser på är speciellt när det blir biblioterapeutiska effekter, men vi vill även se om det finns gemensamma nämnare i val av litteratur som ger effekter.

Olika sätt att läsa

För att få delta i studien ska kvinnorna ha läst minst en skönlitterär bok i veckan och ha läst på egen hand. En av de intervjuade kvinnorna läste till exempel under en period bara så kallad chicklitt där hon förklarade att det flöt på lättare när det inte var något hon behövde reflektera över. En annan kvinna hade tidigare inte läst mycket skönlitteratur alls, men när hon blev sjukskriven började hon läsa ganska tung litteratur med tung problematik.

FAKTA

Biblioterapi innebär användning av litteratur för att förbättra människors psykiska hälsa.

Ända sedan antiken och genom hela litteraturhistorien finns en stark tilltro till litteraturläsningens positiva betydelse för människors utveckling. Under 1900-talet växte det fram en behandlingsform som tar tillvara denna syn på skönlitteratur, biblioterapi.

Under första världskriget upptäckte man att läsning av skönlitteratur kunde ha en helande effekt på traumatiserade soldater. Behandlingsformen har därefter utvecklats i USA och väckt stor uppmärksamhet, inte minst inom den internationellt förankrade forskningen. I ett svenskt sammanhang är området hittills nästan helt outforskat.

Källa: Göteborgs Universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

– Hon läste berättelser som liknade hennes egen upplevelse, så kallad identifikatorisk läsning, förklarar Cecilia och menar att de två exemplen visar att det är väldigt olika från person till person vilken litteratur som fungerar.

Det finns olika traditioner inom biblioterapin där en hävdar att det är den identifikatoriska läsarten som är mest verksam, att man läser en bok med problematik som liknar den man själv har. Men det kan vara precis tvärtom, menar Cecilia.

– Det kanske är läsningen i sig som bidrar till tillfrisknande, snarare än vad man läser och hur. Samma person kan också läsa väldigt olika böcker beroende på var i tillfriskningsprocessen man är och kanske vid en viss tidpunkt hellre väljer böcker som ger distans eller associationer. Och det är bland annat det jag vill undersöka i vår forskning.

Ännu är inte alla intervjuer gjorda, men Cecilia tycker ändå att de redan kan se några gemensamma drag bland kvinnorna.

– De beskriver oftast läsningen som en vändpunkt i sin rehabilitering. När de kan börja läsa och ta till sig berättelsen är det i samband med att de börjar må bättre. Så visst verkar det finnas en samverkan mellan läsande och tillfrisknande, konstaterar Cecilia.

Text:

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@framsidan.net
031 - 333 51 24