Goda råd från golvet

Uppfinn inte hjulet på nytt, utan samarbeta och dela de kunskaper som sedan länge finns kring arbete med mångspråkiga bibliotek. Det rekommenderar Ingrid Atlestam, före detta bibliotekschef med lång erfarenhet av arbete i flerspråkiga områden och en av projektledarna för projektet ”Det mångspråkiga biblioteket”

Ingrid Atlestam projektledare Det mångspråkiga biblioteket

Biblioteksservice för dem som har annat modersmål än svenska fanns i liten omfattning redan på 50-talet och fick sitt genombrott under det expansiva 70-talet, först för dem som kom som arbetskraft och sedan även för flyktingar.

Genom nordiskt samarbete tillkom 1983 handboken ”Kitab: kulturell identitet tryggad av biblioteket”, delvis fortfarande mycket användbar. Kraven på och behovet av samordning vad gäller medieförsörjning ledde till inrättandet av invandrarlånecentralen tidigt 90-tal, vilken sedan utvecklats till Internationella biblioteket. I bibliotekslagen, 1997, fastslås att invandrare är en av de grupper biblioteken ska prioritera. En lägesbeskrivning och många goda exempel finns i boken ”Biblioteket mitt i världen”, BTJ 1998.

Sedan dess blir språken som talas i landet allt fler medan bibliotekens resurser minskar. Det engagemang och den kunskap som behövs för att skapa bra mångspråkiga bibliotek prioriteras ofta inte längre. Retorik saknas inte, men få bibliotek bygger upp bestånd på arabiska, persiska, kinesiska och ryska på bekostnad av utlåningsbefrämjande inköp som deckare, cd och film. Eller ännu hellre lyckas få beslutsfattare att inse att ett bibliotek som verkligen är för alla kostar mer än ett för majoriteten.

Bibliotekens uppdrag sedan hundra år är att överbrygga informations- och kunskapsklyftor i syfte att ge alla chansen att på lika villkor delta i det demokratiska samhället. Bibliotek är en av grundbultarna i ett samhälle där alla ska kunna tillvarata sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter, det vill säga vara integrerade. I integrationsdebatten talas det om att skapa arenor för möten över kultur och språkgränser. Biblioteken kan vara sådana mötesplatser om de ges resurser och krav ställs på att de utvecklas så att de fyller sin roll i ett samhälle som bejakar mångfalden.

Ingen ”invandrarverksamhet”

Att ge inspiration och kompetens att ta sig an denna utmaning har varit syftet med projektet ”Det mångspråkiga biblioteket”, ett tvåårigt kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Kultur i Väst med stöd från Europeiska socialfonden och just har avslutats. Det handlar om att skapa insikt om att Sverige förändrats, att anpassa biblioteket till en ny verklighet, inte att någon ska bedriva något slags ”invandrarverksamhet” vid sidan om den ordinarie.

Det allra viktigaste för alla bibliotek, mediabeståndet, har tyvärr inte kunnat vara i fokus under projektet trots önskemål därom. Detta är den hetaste frågan för kommunerna och regionen att ta tag i. En gemensam plan och ansvarsfördelning, vad gäller såväl de egna bestånden som ett effektivt depåsystem, måste skapas snarast. Det handlar inte bara om att köpa, utan hur mycket, vad, varför och hur.

Det pågår en debatt om bibliotekens marknadsanpassning, entreprenad och om vikten av biblioteket som fysisk plats. Detta sista är, som jag ser det viktigaste, då det gäller att utveckla det mångspråkiga biblioteket. Biblioteket är i första hand, speciellt för den som har svårt att göra sig förstådd, vad som finns här och nu, inte vad bibliotekarien kan hitta i katalogen.

Bibliotekets tillgängliggörande av IT-tekniken och då framförallt internet ger enorma möjligheter för den som söker nyheter, kontakter och kultur globalt. Jämsides med utvecklandet av det mångspråkiga biblioteket är överbyggandet av digitala klyftor folkbibliotekens största utmaning och ödesfråga. Det räcker inte med apparater utan vi måste framförallt erbjuda hjälp och handledning i biblioteket.

Under mina 30 år som bibliotekschef i Kortedala-området, en mångspråkig stadsdel i nordöstra Göteborg har vi försökt att utveckla verksamheten så att den är relevant för alla i stadsdelen utifrån en målsättning som så bra sammanfattas i titeln på Ann-Christine Brunnströms kartläggning av invandrares biblioteksanvändning, ”Mer nytta än nöje”. En del av de erfarenheter vi samlat på oss i Kortedala genom verksamheter som datakurser, språkcafeer och mångspråkiga sagostunder, har redovisats inom projektet.

Det finns en tendens bland bibliotekspersonal att inte utnyttja sin informationskompetens, att inte ta del av forskning, rapporter och andras erfarenheter, att inte dokumentera, utan ständigt försöka uppfinna hjulet på nytt. Genom Svensk Biblioteksförenings nystartade nätverk för mångspråkiga bibliotek och den mångspråkiga ningen kan vi bli bättre på att driva utveckling tillsammans, inte bli isolerade entreprenörer.

Text: Ingrid Atlestam

Ingrids enkla golvtips

  • Bygg upp det lokala mediabeståndet utifrån ”Mer nytta än nöje” och se då även på engelska och franska som ”invandrarspråk” eftersom det är lässpråk för många från Asien och Afrika.
  • Stycka upp avdelning F så att lexikon, språkkurser, ”easyreaders” med mera står på ”sitt” språk, på avdelning F hittas de inte av dem som behöver!
  • Gör en egen avdelning av Fc med alla underavdelningar plus LL. Resten av F kan också stå där.
  • Sortera tidningar och tidskrifter efter språk, inte alfabetiskt eftersom det förutsätter att man vet vilken publikation biblioteket har på språket.
  • Detta om utländska barnböcker ska stå ihop med det vuxna på respektive språk eller om de ska vara på barnavdelningen är en evig diskussionsfråga, det finns inget rätt svar, men är det små bestånd är det nog bäst att ha det samlat och vid varje lämpligt tillfälle, klassbesök etc. berätta om detta.
  • Prioritera uppsättning av utländska böcker. En vagn eller hylla med återlämnad svensk skönlitteratur är attraktiv att botanisera i, men en samling hopaplock på ett stort antal språk är bara irriterande.
  • Organisera ett effektivt depålånesystem, så att besökaren alltid hittar något nytt på sitt språk.
  • Gå med i Ningen Mångspråkiga biblioteket!
  • Ningen Mångspråkiga biblioteket, mangsprak.ning.com innehåller såväl diskussionsgrupper som länkar och litteraturhänvisningar inom det aktuella området. Den kommer att vidareutvecklas och växa beroende på tillströmningen av medlemmar och deras engagemang och vilja att dela med sig av läsefrukter och erfarenheter. Ningen är öppen för alla, så det är bara att gå med och bidra till att den mångspråkiga biblioteksverksamheten utvecklas i hela landet.

Text:

Det är administratören som lagt in det här.